In-Italias nyhetsbrev

Bli klokare på Italien: Ett förfriskande stänk

Den som har varit i Venedig eller dess omgivningar, om så bara ett dygn, har inte kunnat undgå att se lokalbefolkningen dricka en orangefärgad drink i barerna. Att ta sig en ”spritz” eller två som aperitif är lika naturligt för en venetianare, som det är för en dansk att dricka en fatöl. Denna tradition samlar hela befolkningen, från unga till gamla, arbetare och akademiker, män och kvinnor, ja du bör heller inte förundra dig över att se en kvinna som ger barnet bröstet med ena armen medan hon höjer armbågen med en spritz med den andra!

Av Lino Vogt, In-Italia

Det österrikiska inflytandet

Omedelbart klingar inte ordet ”spritz” speciellt italienskt. Det är i grunden också tyskt och betyder ”stänk”. Drycken kom til Veneto med den österrikiska ockupationen i början av 1800-talet (precis som de venetianska konditorierna idag är fulla av ”krantz”, ”strudel” och ”krapfen”), och den bestod ursprungligen av vin med ett stänk vatten. Men där upphör också alla överrensstämmelser. Hur ser då blandningsförhållandet ut? Kranvatten eller mineralvatten? Andra ingredienser?

Kasta dig ut i den orangea oceanen!

I Veneto har drycken utvecklats till något lite starkare där man blandar en bitter aperitif (oftast Campari eller Aperol men det kan också vara den mer glöggaktiga venetianska Select, kronärtskocksbittern Cynar eller den torinesiska Gran Classico) med vin som kan vara mousserande eller inte och mineralvatten. Blandningsförhållande? Det beror helt och hållet på var och en men låt oss för enkelhets skull bara säga lika delar av varje. Drycken serveras i ett lowballglas, i ett elegant rödvinsglas eller... ja, i vad du vill, och sedan garneras den kanske med en apelsinskiva och en grön oliv men det är återigen helt upp till bartendern och dig själv. Ett par isbitar hör naturligtvis också till. Det finns överhuvudtaget nästan inga gränser för kombinationsmöjligheterna och de flesta bartendrar går med på det mesta. Du kan alltså själv bestämma hur stark din aperitif ska vara för Campari har 25%, Aperol bara 11% och du behöver ju inte be om en skvätt gin även om det också används. Du kan också få en större del mineralvatten i eller helt utesluta vattnet och nöja dig med att späda ut den bittra aperitifen med prosecco (praktfullt!). Bara experimentera tills du hittar din egna personliga version. Det kan vara ett tidskrävande arbete men tråkigt är det inte!

Och där en man kan känna törst...

Venedig är känt för att vara en dyr stad att besöka och bo i, och det är då även ofrånkomligt att såväl hotell som restauranger (för att inte tala om den snuskigt dyra offentliga transporten) har en ganska hög prisnivå men venetianarna har – med all rätt – rykte om sig att kunna dricka, och det är lustigt nog billigare i den här stan än på många andra ställen. Jag har på så vis upplevt att få mig en ”ombra” (det lokala namnet för ett glas vin som fritt kan översättas med ”en liten i skuggan”) för 80 cent och en rejäl stor spritz kostar vanligtvis 2 euro (!). Jag har varit med om att betala 3 euro, men då var det också lyxmodellen i ett stort högt vinglas med lika delar Campari och Prosecco men jag har också varit nere på 1,50 euro per glas i ett av stadens mindre besökta områden.

Mitt eget favoritställe

Jag överlåter gärna till andra att sätta sig på Markusplatsens fashionabla ”Florian” och betala 10 euro för en espresso (och ännu mer när den fruktansvärda musiken spelas) för att hänga med lokalbefolkningen på Campo Cesare Battisti, omkring 100 meter från Rialtobron, på Bar Mercà. Här kan du få 10-15 olika rödvin och lika många vita viner för mellan 2 och 8 euro per glas, samt underbara, generösa spritz för 2 euro för standardversionen till vilka du kan förtära små superfräscha sandwiches av hög kvalitet (vanligtvis finns det 8-10 olika att välja mellan) för 1,50 euro styck. Baren är i grunden bara ett hål i väggen och sedan använder gästerna hela torget och dess omgivningar som stående buffé. Du får allt serverat i läckra höga vinglas och dina sandwiches leveras tll dig på vackra tallrikar, men du är fri att spatsera runt som du vill med varorna. Själv gick jag och hustrun ner till Canal Grande och njöt av vår måltid i solen i de mest romantiska omgivningarna. Vem hade kunnat tro att två personer kunde dricka och äta sig mätta i toppklass på det läget för under 150 kr? Och tro det eller ej: inte en enda av tio gäster i baren var turist! Mer autentiskt på alla sätt och vis blir det inte.