Sardinien Domus de Janas och Tombe dei Giaganti

Giganternas grav vid Arzachena Ett exempel på Domus de Janas
 
Endast boende
+Flyg & boende
Nyhet
Loading
Loading
Vuxna
Barn
Ålder på barn vid hemresetidpunkten
Rum / lägenhet 1
Ålder på barn vid hemresetidpunkten
Fler sökmöjligheter
0
Hämtar innehåll

Sardinien finns det mellan 8.000 och 10.000 rester från Nuraghe-tiden fördelat på de runda vakttornen, byggnader och gravplatser. Gravplatserna kallas för Tombe dei Giganti – Giganternas gravar.

Toscana Sardinien Sicilien Abruzzo Aostadalen Apulien Basilicata Kalabrien Kampanien Emilia-Romagna Friuli-Venezia Giulia Lazio Ligurien Lombardiet Marche Molise Piemonte Sydtyrolen & Trentino Alto Adige Umbrien Veneto Karta över Italien

Tombe dei Giganti

Då gravarna i sin tid blev funna trodde man på grund av storleken att dessa var för jättar och därav fick de sitt namn. Men man har dock senare förstått att gravarna var kollektiva gravplatser som kunde innehålla upp till 200 döda. Utanför gravarna kan man ofta finna en upprättstående sten, ofta med uthuggna bröst och ögon. Stenen i sig själv symboliserar fruktbarhet men tillsammans med de andra symbolerna är det också en blandning mellan det feminina och maskulina. Detta skulle hjälpa de döda att återfödas.

Dödskulturen uppstod som en bön ritual till Dea Madre (som er gudinna för livet) och Dio Toro (som är de dödas beskyddare). Toro betyder tjur på italienska och gravarnas utformning har också utseende som ett tjurhuvud. Tjuren som symbol kommer inte bara till uttryck vid gravarna men också i många av de andra fynden från Nuraghetiden. De levande använde gravarna som en plats för att komma i kontakt med de döda. Utanför gravarna finns det stenar formade till sittplatser där de levande ofta sov om natten för att i drömmarna komma i kontakt med de döda.

Domus de Janas

Förutom Giganternas gravar har man funnit en annan form för gravplats. Denna heter Domus de Janas som betyder feernas eller häxornas hus.

Dessa gravplatser är huggna in i granitklippor och består av ett eller flera cirkulära rum som alla är förbundna via ett centralt rum. Många av dessa hål efterliknar i deras uppbyggnad vanliga bostäder. Detta bevittnar att man trodde på ett liv efter döden och på den dödes återuppståndelse.

Gravnicherna var ofta utsmyckade med små statyer och andra redskap från det dagliga livet. På väggarna gjorde man ofta illustrationer som visade huvudet av en tjur eller spiraler som skulle symbolisera Modergudinnan.

Domus de Janas var inte bara en gravplats utan också en ritual plats: Här fann de levande tro och hopp på ett liv efter döden tack vare de fruktbara element som man fick på platsen från den härskande gudarna Dio Toro och Dea Madre.

 
search map